Forskning

Pythagorean right-triangle proposal, attributed to C. F. Gauss: a figure in forest and wheat on the Siberian tundra, visible from Mars.

Ett vansinnigt opraktiskt förslag som faktiskt kunde ha fungerat om det hade funnits en marsiansk civilisation (vilket var en vanlig tro på den tiden).

Tesla, N. Talking with the Planets. Collier's Weekly, 9 February 1901.

Man tror numera att det beror på naturliga orsaker, även om det fortfarande diskuteras exakt vilka.

Cocconi, G. & Morrison, P. Searching for Interstellar Communications. Nature 184, 844–846.

Den första artikeln av hög kvalitet inom fältet. Detta är ursprunget till Schellingpunkten vid 1420MHz.

The Wow! signal. Big Ear radio telescope, Ohio State University, 15 August 1977.

72 sekunder som har fascinerat oss i 50 år. Man tror numera att de orsakades av en maser i ett vätgasmoln. Se nedan.

Méndez, A. et al. Arecibo Wow! I: An Astrophysical Explanation for the Wow! Signal. arXiv:2408.08513.

Läs här för en djupare genomgång av den mest sannolika förklaringen.

Hogben, L. Astraglossa, or first steps in celestial syntax. Journal of the British Interplanetary Society 11(6).

Tidigt arbete om hur man skapar ett tydligt och dechiffrerbart symbolsystem med ET.

Freudenthal, H. Lincos: Design of a Language for Cosmic Intercourse, Part 1. North-Holland.

Grundläggande arbete om hur man strukturerar en mer komplex språklig grund. 1420MHz hämtar inspiration från Lincos.

Minsky, M. Why intelligent aliens will be intelligible. In Extraterrestrials: Science and Alien Intelligence.

1420MHz är inspirerat av Minskys tillvägagångssätt, men inte av samma grunder.

DeVito, C. L. & Oehrle, R. T. A language based on the fundamental facts of science. JBIS 43(12), 561–568.

Ännu ett grundläggande arbete om hur man strukturerar ett budskap från grunden, med ett subtilt annorlunda tillvägagångssätt än Lincos.

Vakoch, D. A. (ed.) Communication with Extraterrestrial Intelligence (CETI). SUNY Press.

En omfattande introduktion till SETI:s historia och vetenskap.

Vakoch, D. A. (ed.) Archaeology, Anthropology, and Interstellar Communication. NASA SP-2013-4413.

En bred samling essäer om olika aspekter av SETI.

Vakoch, D. A. & Punske, J. (eds.) Xenolinguistics: Towards a Science of Extraterrestrial Language. Routledge.

En samling essäer som går igenom de grundläggande utmaningarna med interstellär kommunikation.

Pioneer plaques. Sagan, C., Drake, F. & Salzman Sagan, L. Pioneer 10 (1972) and Pioneer 11 (1973).

De första fysiska budskapen som vi skickade ut mot stjärnorna.

The Arecibo message. Drake, F. et al. Transmitted 16 November 1974 toward M13.

Det första och mest kända radiobudskapet som vi har sänt.

Voyager Golden Records. Sagan, C. et al. Murmurs of Earth: The Voyager Interstellar Record (1978).

En uppgraderad version av Pioneer-plaketterna, som utöver piktogram även innehöll ljud- och bilddata kodade på skivan.

Cosmic Call 1 and 2 (1999, 2003). Dutil, Y. & Dumas, S. The Interstellar Rosetta Stone.

En modernare version av det tillvägagångssätt som Arecibo-budskapet tog.

Sónar Calling GJ 273b. METI International, IEEC and Sónar. Transmitted 16–18 October 2017.

Ett musikaliskt budskap från en rad artister.

Heller, R. Decryption of messages from extraterrestrial intelligence using the power of social media: The SETI Decrypt Challenge. International Journal of Astrobiology 18(4), 296–303.

Det första större utåtriktade projektet för att avkoda ett budskap. Hundratals svar och 66 var korrekta.

de Paulis, D. et al. A sign in space: An interdisciplinary exploration of the potential reception of an extraterrestrial signal. Acta Astronautica 212, 436–440.

Ett konstprojekt där ett kryptiskt radiobudskap skickades från Mars till jorden.

Matessa, M., Vakoch, D. A., Lower, T. A., Barkow, J. H. & DeVito, C. L. How to decode interstellar messages. Acta Astronautica 192, 77–81.

En kort artikel, men en utmärkt introduktion till hur man dechiffrerar ett mottaget budskap från ET. 1420MHz följer ett mycket likartat mönster.

McCowan, B., Hanser, S. F. & Doyle, L. R. Quantitative tools for comparing animal communication systems: information theory applied to bottlenose dolphin whistle repertoires. Animal Behaviour.

Banbrytande arbete, med delfiner, om hur man kan avgöra om ett budskap är meningsfullt utan att ännu förstå dess betydelse. Detta är anledningen till att spelet har valars kommunikation med.

Andreas, J. et al. Toward understanding the communication in sperm whales. iScience.

Project CETI inspirerade direkt bakgrundshistorien för Dr. Delmar i spelet.

Sharma, P. et al. Contextual and combinatorial structure in sperm whale vocalisations. Nature Communications.

Helt ny forskning som avslöjar början på ett ”alfabet” för kaskelotter.